Rågskorpans historia

Det finns specialiteter både inom länder, landskap och städer. Karlskrona är i det här fallet inte något undantag. Gubben Rosenbom känner alla till. Här finns emellertid en liten "goding" som vi gärna vill presentera - rågskorpan.
Hur har den här lilla "godingen " fått sitt namn och hur skall den bakas? En, som kan svara på dessa frågor är direktör Evald Eklöf, fd bagarmästare med nedärvda traditioner inom bagerinäringen. Så här berättar han.

Vi försökte på sin tid genom forskning att komma fram till själva ursprunget av rågskorpan. Troligen ligger den gamla hårda skorpan, som användes i Flottan och kallades för knaks och bakad på blandad mjöltyp, till grund för utvecklingen av vad vi nu kallar rågskorpor. Knaksen torkades som bekant mycket hårt och kunde därför bevaras länge, vilket var nödvändigt på segelfartygens tid med långa tider till sjöss.
Egentligen är namnet rågskorpa falsk varubeteckning, säger herr Eklöf. Den bakades nämligen av det bästa vetemjöl som stod att få! Så gjorde man två degstycken a 65 gr/st. Dessa formades till 2 lika långa bitar, vilka trycktes ihop på varandra, jästes och bakades. Förr i tiden t o m vändes den här bullen för att formen på skorporna skulle bli lika. Nu gör man inte så och får därför en platt och en rundad rågskorpa. Bullen delas ju i 2 lika hälfter, vilka sedan rostad. Rostningen skedde med kvalm, d v s ånga för att få fram en snabb, gulbrun och läcker skorpa. Den skall helst användas i nygräddat tillstånd. Redan efter sådär 3 timmar kan underdelen bli något seg.
Rågskorpan kommer alltså från Flottan. Namnet råg-skorpa emanerar av allt att döma efter råg i benämningen rostning. Herr Eklöf hävdar med ledning av de efterforskningar, som gjordes genom dåvarande familjebageriet, att det aldrig förekommit något vetemjöl i skorpan! Då det emellertid inte var någon vidare högre klass på det svenska vetemjölet på 1800-talet, trodde man att en uppblandning skett med rågsikt eller liknande. De är emellertid en typisk brödsort för Karlskrona.

Bakning med kluvna bullar däremot förekom även i Skåne. Dessa rostades emellertid aldrig. De fick ligga till sig någon dag, blev hårda och såldes som skorpor.